onsdag 11 maj 2011

Far åt helvete, Daniel Lindström.

Jag har shorts på mig whenever and wherever I want och då kan du sitta och svettas där i dina långa jävla modepaltor. Jag fattar inte vad det är med långbyxor som visar respekt gentemot sina medarbetare. Ett par militärbyxor, "funkar både på jobbet och på fest", känns så jävla E-Type men det lirar tydligen mer än ett par shorts i Daniel Lindströms värld. Men kvinnors ben vill han se, gärna lite för mycket. Han kan fara åt helvete ändå.

Ändå.

onsdag 16 mars 2011

The sign said: Long haired freaky people, need not apply!

Hur fan visste Calle Schulman att denna pose var "det nya svarta"? Det är patentansökningsrace just as we speak.

tisdag 4 januari 2011

You're above and beyond me.

Tre snabba inlägg på två dagar. Here we go!

Tränade fotboll nyss. Härlig känsla när allt klaffar.Inte lika härlig känsla att skriva det här dock. Detta blev ju pajigt. Men har det tagit en del av min tid så tänker jag fan avsluta det.

Kändes bra när jag skrev rubriken. FIASKO!

måndag 3 januari 2011

Lite tankar och skit.

Jag ska köra ordentligt nu. Kanske t.o.m. offentliggör denna blogg någon gång i framtiden. Men först ska jag se om jag kan hänga i. Kanske slänga upp en bild då och då, live-blogga i rörelse och så vidare. Det brukar alltid vara någon sorglig liten fan som läser det. Nu är det bara för mig, och Patrik. Om han nu börjar blogga igen vill säga. Annars skiter jag nog i det också. Finns en fantastisk liten berättelse om en lampa på hans blogg. Den hittar ni HÄR.

Det var nog det.

En nystart.

Ännu ett år har gått oss förbi och jag ska inte summera det på något sätt. Det är inte vad det här handlar om. Jag måste hitta tillbaka till något som jag inte ens är säker på att jag har haft. Självdisciplin. Vi kanske kan slänga in lite självkännedom där också. Jag vet inte. Detta är inget "feeling sorry for myself"-inlägg så ska inte gå in på det alls. Jag kanske snuddar vid det längre ner, who the hell knows?

Sitter och plitar på hemtentan som jag inte kommer någonvart med alls. Det enda jag faktiskt fått ihop är de här raderna ni nyss har läst. Kommer på mig själv med att det bara är jävligt patetiskt av mig att anta att någon faktiskt läser det här, men egentligen skriver jag nog enbart av eget intresse. Det där är också skitsnack. Vet inte vad jag söker med det här alls. Lägger ner det nu och återgår till julmusten för "här blir fan inga barn gjorda" som en gammal man säkert skulle sagt. Arbetarklass bör läggas till, en gammal man av den goda arbetarklassen kanske skulle säga det, men vad. fan. vet. jag?